Offentliga marknaden 2017

Kommunernas och landstingens företag

Företag Värde, Mkr Tillväxt 1 år
1 SL 19 269 7%
2 Västtrafik 8 600 7%
3 Göteborg Energi 5 963 2%
4 Tekniska Verken 4 640 -1%
5 Södersjukhuset 4 570 7%
6 Jämtkraft 4 232 7%
7 Danderyds Sjukhus 3 513 -2%
8 Skellefteå Kraft 3 399 -5%
9 Mälarenergi 2 981 6%
10 Kraftringen 2 683 3%
11 Svenska Bostäder 2 653 3%
12 Öresundskraft 2 599 5%
13 Stockholmshem 2 235 6%
14 Sisab 2 194 1%
15 MKB Fastighets AB 2 036 -2%
16 Stockholm Vatten 1 995 3%
17 Bostads AB Poseidon 1 994 0%
18 Familjebostäder 1 797 2%
19 Bostadsbolaget 1 690 2%
20 Folktandvården i Sthlms län 1 648 3%
21 Örebrobostäder 1 563 1%
22 Tiohundra 1 558 1%
23 Östgötatrafiken 1 540 2%
24 Eskilstuna Energi & Miljö 1 473 -2%
25 Stångåstaden 1 409 3%
26 Huge Fastigheter 1 385 -4%
27 Umeå Energi 1 359 3%
28 Familjebostäder i Gbg 1 296 2%
29 Uppsalahem 1 263 1%
30 Eskilstuna Kommunfastigheter 1 259 3%
31 Liseberg 1 169 3%
32 Jönköping Energi 1 167 27%
33 Folktandvården Skåne AB 1 165 5%
34 Renova 1 163 2%
35 Södertälje Sjukhus 1 097 9%
36 Telge Nät 1 090 2%
37 Göteborgs Spårvägar 1 085 0%
38 Micasa Fastigheter 1 080 4%
39 Söderenergi 1 067 -10%
40 Gavlegårdarna 1 050 -2%
41 AB Bostaden 1 048 2%
42 Telge Energi 1 037 14%
43 Gävle Energi 1 036 4%
44 Luleå Energi 1 015 6%
45 Helsingborgshem 984 4%
46 Östersundshem 983 174%
47 Borås Energi & Miljö 919 -3%
48 Lunds Kommuns fastighets AB 896 1%
49 Karlstads Energi 884 10%
50 Bostads AB Mimer 878 4%

Kommentar

Förra året bidrog de kommunala bolagen med 18 miljarder till sina ägares resultat och skickade upp kommunkoncernernas vinst till rekordhöga 40 miljarder. En ökning med 6 miljarder från året innan. 

Kommunerna äger 1772 företag enligt SCBs senaste siffror och floran är bred och mustig: bostäder, energi, vatten och avfall, fastighetsförsörjning, bredband, kurs-, konferens-, fritidsanläggningar, nöjesfält. Med mera. Verksamheternas inriktning spretar men kommunal näringsverksamhet måste alltid gå ut på att tillhandahålla allmännyttiga tjänster eller anläggningar för invånarna. I egna kommunen. Undantaget är energibolagen, där får kommunerna agera utanför sina geografiska gränser. De mest kända exemplen är Skellefteå kraft, Jämtkraft, Bixia (ingår i vår lista i Tekniska Verken, Linköping) och Telge Energi. Bolag som aktivt söker elkunder i hela landet men också med undantag för Telge producerar energi i många andra kommuner. Till och med i grannländerna.

Inte sällan kritiseras kommunala bolag för att ägna sig åt sånt som kommuner enligt de kritiserande inte alls ska göra, i vart fall inte med så stor vinst. När de tvärtom misslyckas med själva framgången blir det också kritik. Kommunalt företagande är enkelt uttryckt ofta föremål för debatt. 

Landstingens bolag är avsevärt färre och blygsammare på alla sätt – bolagen nöjer sig med att syssla med vård, vårdfastigheter, kollektivtrafik och diverse kultur. Här saknas de lukrativa affärsmöjligheter som finns på kommunsidan. 

De största bolagen på vår lista är kollektivtrafikbolagen i våra största städer. Här är vinsterna små. Egentligen inga, för båda skattefinansieras till ungefär hälften. Liksom alla vårdbolagen saknar kollektivtrafikbolagen vinstsyfte. Skälen bakom aktiebolagsformen är andra. Styrning och ledning till exempel.

Största rörelseresultatet hittas istället i Malmös allmännytta, MKB, som når precis över miljarden i rörelseresultat mycket tack vare reavinster på försäljningar. Just reavinster på bostadsförsäljning ses hos flera kommunala bostadsbolag 2016 och bidrar till höga resultat. Energibolagen däremot har lite svagare marginaler beroende i hög grad på varaktigt låga elpriser.

Även räntorna är låga och en konsekvens är att kommungemensamma Kommuninvests omsättning, som bygger på räntenettot, blir så låg att bolaget inte når in på listan 2016. Så sent som 2012 var omsättningen 6 miljarder.

Många kommunala bolag är anonyma nationellt men betydelsefulla lokalt. Vissa är mycket stora. Hela 46 kommunala bolag nådde över 1 miljard i omsättning förra året.