Offentliga marknaden 2017

Sjukvård

Offentlig marknad: 29,3 miljarder kronor
Förändring (1 år): -2,3% (0,7 miljarder)

Så har köpen från privata aktörer utvecklas sedan 2010, miljarder kronor. Källa: SKL.

Ledande aktörer

Företag Värde, Mkr Tillväxt 1 år
1 Capio 5 628 24%
2 Praktikertjänst 5 300 2%
3 Aleris 3 413 4%
4 Ersta Diakoni 966 11%
5 Unilabs 875 5%
6 Stockholms Sjukhem 595 30%
7 Prima Barn- & Vuxenpsykiatri 572 1%
8 Legevisitten 503 31%
9 GHP Specialty Care 386 16%
10 Helsa (tidigare Neron) 291 29%
11 Achima Care 152 -8%
12 Diaverum 65 -21%

Kommentar

Landstingen köper verksamhet av privata aktörer för 29,3 miljarder kronor och 13,2 procent av sjukvården drivs i privat regi. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården är 220 miljarder kronor.

Vårdkostnaderna ökar snabbt på grund av en växande befolkning, fler äldre som är mer vårdkrävande, ökat utbud av nya läkemedel och kraftigt ökat antal asylsökande.

Framför allt primärvård drivs i privat regi. Landstingen köper primärvård av privata aktörer för 15,3 miljarder kronor, vilket är 31,4 procent av totalkostnaden för primärvården på 48,6 miljarder kronor. Men nära hälften (46 procent) av alla patientbesök görs hos privata aktörer.

Inom sjukhusvården står privata aktörer för 7,1 procent av verksamheten, räknat i pengar, eller 10,6 miljarder av totalt 149 miljarder kronor. Landstingen köper privat psykiatri för 2,1 miljarder kronor, vilket är 9 procent av totalkostnaden.

Under de senaste decennierna har det funnits en ambition att öka primärvårdens resurser och betydelse inom hälso- och sjukvården. Och med allt fler äldre och därmed fler som har flera kroniska sjukdomar, kortare vårdtider på sjukhus och en mer komplex och avancerad vård i patienters hem, kommer primärvården sannolikt att behöva förstärkas under kommande år.

Flera privata aktörer ser de ökande behoven som en viktig tillväxtmotor.

Sedan lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes i primärvården 2009 kan privata entreprenörer fritt etablera vårdcentraler, så länge de uppfyller landstingens kvalitetskrav.

Det finns tre giganter bland de privata sjukvårdsaktörerna, Capio, Praktikertjänst och Aleris. Capio har verksamhet i Sverige, Norge, Frankrike och Tyskland. I Sverige driver Capio ett akutsjukhus, två närsjukhus och mottagningar för specialistvård, psykiatri och primärvård. Bolaget börsnoterades på Nasdaq Stockholm sommaren 2015.

Capio ökade sin omsättning på den offentliga marknaden med över 20 procent under 2016, och expansionen lär fortsätta. Till exempel bedömer bolaget att verksamheten vid Capio S:t Görans sjukhus att fortsätta växa, eftersom det nya storsjukhuset Nya Karolinska Sjukhuset inte ska ta emot lika många patienter som Karolinska universitetssjukhuset gjort.

Aleris (vars namn kommer från latinets ”alere” som betyder vårda) ägs av Wallenbergs maktbolag Investor och är verksamt inom både vård och omsorg. I sin hälso- och sjukvårdsdel bedriver bolaget specialistvård, primärvård och diagnostik. Aleris driver också sjukhuset i Bollnäs.

Praktikertjänst är den största vårdkoncernen i Sverige, om även tandvård räknas in. Bolaget drivs enligt en producentkooperativ modell där de runt 2 000 aktieägarna är verksamhetsansvariga på Praktikertjänsts mottagningar. Hälso- och sjukvård står för drygt hälften av bolagets omsättning på drygt 10 miljarder kronor och tandvården för resten.

Förra året nådde också den första idéburna aktören inom vård, Ersta diakoni, en omsättning på över en miljard kronor per år. Bakom expansionen ligger Ersta diakonis köp av HSB Omsorg. Siffran i tabellen för sjukvårdsaktörer är inte justerad för HSB Omsorg, eftersom HSB Omsorg ägnar sig åt äldreomsorg, inte vård.

Vinsterna för de privata vårdaktörerna ligger på i snitt runt 5 procent. Mindre bolag, till exempel mindre privat drivna vårdcentraler, har högre marginaler och stora bolag lägre. De företag som omsätter upp till 100 miljoner kronor per år har till exempel en rörelsemarginal på i snitt 10 procent, medan större bolag landar på hälften av det.

Klimatet för de privata vårdbolagen har påverkats kraftigt sedan valet 2014. Det mest påtagliga hotet mot de privata bolagen är Ilmar Reepalus välfärdsutredning, som föreslår ett vinsttak för kommersiella aktörer på 7 procent av operativt kapital plus statslåneräntan, ett förslag som är på väg att bli ett förslag i riksdagen efter en överenskommelse mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet.