Offentliga marknaden 2017

Informationssystem (IT)

Ledande aktörer

Företag Värde, Mkr Tillväxt 1 år
1 Atea 7 814 11%
2 Tieto 2 285 -2%
3 CGI 1 713 7%
4 Dustin 1 159 3%
5 Ework 1 005 155%
6 Evry 934 75%
7 Fujitsu 845 -12%
8 Eltel 792 -1%
9 Visma 745 6%
10 IBM 659 -32%
11 Cambio 514 112%
12 Ricoh 470 -19%
13 Knowit 403 11%
14 Addnode 403 22%
15 Caperio 387 6%
16 Cybercom 342 -13%
17 Sectra 330 14%
18 Capgemini 326 -27%
19 HCL 317 -52%
20 Sogeti 232 -5%
21 Softronic 229 3%
22 Proact 209 -12%
23 Compugroup 190 -13%
24 Hiq 186 -10%
25 Acando 161 2%
26 Microsoft 160 -10%
27 Sigma 150 14%
28 Lin Education 141 34%
29 Hewlett-Packard 123 -48%

Kommentar

Svensk offentlig sektor ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Om det råder det politisk enighet. Men för att nå hela vägen krävs enorma investeringar, förändrade arbetssätt och samordning mellan den vildvuxna flora av program och system som finns inom stat, kommun och landsting.

Ett stort antal projekt har startats som ska förverkliga framtidens e-samhälle. Åtskilliga myndigheter är inblandade, som Skatteverket, Riksarkivet och Bolagsverket. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver på för att möjliggöra bland annat kommunal e-förvaltning, e-arkiv och nya digitala medborgartjänster samt e-tjänster inom vård, skola och omsorg. 

En grundförutsättning för e-samhället är goda kommunikationer. Här har kommunerna en avgörande roll som ägare av stadsnät. Miljarder satsas på utbyggnad av snabba fibernät runt om i landet. Stora operatörer som Skanova och IP-Only bidrar till utbyggnaden i flera kommuner.

Men även om det sätts mål och startas projekt går utvecklingen relativt andra länder ganska långsamt. I internationella jämförelser har Sverige haft en tendens att halka nedåt i rankningar. Och när det gäller till exempel it i skolan ligger Sverige efter många andra länder, som Finland, Estland och Danmark.

Tillförlitliga och mer exakta uppgifter om kostnader för drift, förvaltning och utveckling av it i offentlig verksamhet saknas. Det gör det svårt att få en samlad bild av den offentliga it-marknaden.

Slit, som samlar landstingens it-strateger och it-chefer, gör varje år en sammanställning av landstingens och regionernas kostnader för it. Enligt deras rapport 2017 handlar det om 9,9 miljarder kronor, varav 7 miljarder kronor köps in från privata leverantörer. Det betyder att it som andel av landstingens och regionernas totala kostnader ligger på samma nivå som 2004. 

Kommunernas kostnader för it uppskattades 2015 ligga på runt 13 miljarder kronor årligen. Det är Kommit, kommunernas it-chefers organisation, som gör bedömningen med hjälp av it-bolaget Tieto. Siffran är dock sannolikt i underkant.

Den offentliga marknaden för it domineras av välkända it-jättar. Klart störst efter snabb tillväxt och förvärv under en lång rad år är Atea, som är en gigant bland annat på skoldatorer. 

Tieto är en annan dominerande aktör, lite av hävd, med delar av sitt arv i kommunernas eget Kommundata.

CGI är en tredje mångmiljardleverantör på den offentliga marknaden. Också CGI har ett arv av affärer i offentlig sektor. Bolaget har sitt svenska ursprung i ett bolag som hette WM-Data, som en gång i tiden kontrollerades av Wallenbergs maktbolag Investor.

Få nya bolag gör anspråk på placeringar på tabellen över de större företagen. Tvärtom är de flesta gamla it-stötar som har vuxit, fått nya ägare och hamnat i nya koncerner. Ett av de färskare företagen är eWork, som föddes som uthyrare av konsulter år 2000. 

Allra nyast av de större är Linfre Group, eller Lin Education som bolaget kallar sig på marknaden. Bolaget började med att leverera datorer till elever i skolor sunt om i landet 2008, och har till idag vuxit till en leverantör av hela digitala utbildningskoncept till den svenska skolan.